|
Blended whisky
En blandning av flera olika grainwhisky och maltwhiskysorter. Grainwhisky framställs i stora kolonnpannor vilket är en mycket effektiv och billig process som ger stora mängder destillat. Nackdelen är att den smakar mycket mindre. Maltwhisky är en mycket långsammare process och vars resultat är mycket smakrikare. En vanlig fördelning är 60% grain och 40% maltwhisky. Det är ovanligt att dessa lagras någon längre tid och oftast har de lagrats runt fem år. Några kända märken är Famous Grouse, Johni Walker, Grant´s, Bells, Chivas Regal.
Bond
Lagerhus där tunnorna lagras.
Bourbon
Whisky gjor på majs. Kommer ursprungligen från USA. Faten som används röks på insidan innan de används. De används bara en gång för att sedan skeppas över till europa. Kentucky är det dominerande områded för framställning av bourbun, men den kan tillverkas var som helst inom USA för att få kallas Bourbon.
Cask
Cask är liktydigt med tunna. Det finns flera storlekar men alla är gjorda av ek.
Cask Strength
När det står Cask Strength på en flaska betyder den att innehållet är taget direkt från tunnan (=cask) utan att spädas med vatten. Den är inte heller kylfiltrerad.
De luxe blended
En finare blended som innehåller mera maltwhisky än en vanlig blended. Den kan även vara lagrad lite längre.
Dufftown
Speysides whiskystad nummer 1. I område ligger sju destillerier. Glenfiddich, Mortlach, Kininvie, Glendullan, Dufftown, Balvenie och Pittyvaich.
Grainwhisky
Grainwhisky görs i en kolonnpanna som kan producera stora mängder sprit till ett billigt pris. Man kan använda mältat såväl som omältat korn tillsammans med andra sädeslag (t ex vete och majs). Kolonnpannan uppfanns 1831 av irländaren Aeneas Coffey. Destillerier som tillverkar grainwhisky är stora fabriker och liknar inte alls de ofta pittoreska maltdestillerierna. Grainwhisky mognar mycket snabbare än maltwhisky. Ett vanligt graindestilleri producerar i snitt ca 40 miljoner liter per år vilket kan jämföras med maltdestilleriets 2-3 miljoner.
Huvud, Hjärta & Svans
Vid destilleringen rinner det råsprit ur pannan. Det som kommer först kallas för huvud, sedan kommer hjärtat som är den som lagras. Sist kommer svansen. Både huvudet och svansen går tillbaka och destilleras igen.
Lagring
All lagring sker på ekfat. Däremot varierar typen av fat som används. En whisky som lagrats länge behöver inte alls vara bättre än en som lagrats kortare tid. En äldre brukar bli mer balanserad och rundare i smaken men kan även smaka trä. Även om det är omtvistad så hävdar de flesta att klimatet på lagringsplatsen för whisky påverkar dess smak. T ex om den lagras nära havet eller långt in på fastlandet. I Skottland säger lagen att för att få kallas whisky måste den lagrats minst tre år. I USA räcker det med två år.
Kolonpanna
Den destilleringspanna som används vid framställning av grainwhisky. Kan producera stora mängder destillat billigt. Vilket sädesslag som helst kan användas. Resultatet är kanske inte smaklöst men inte lika berikande som maltwhisky.
Maltwhisky
Whisky som framställs på traditionellt sätt med kopparpannor. Den görs på sädeslaget korn.
Pure Malt
En beteckning som talar om att innehållet enbart är maltwhisky. Ett annat ord för Vatted Malt.
Single Cask
När det står Single Cask på en flaska betyder det att innehållet kommer från ett enda fat. Eftersom lagringsprocessen alltjämt är höljd i dunkel kan två likvärdiga tunnor, lagrade bredvid varandra, med samma sprit ge helt olika resultat! Ofta är det oberoende buteljerare som köper enstaka fat från destillerier. Om dessa är exceptionellt bra eller om det bara finns ett fåtal kan dessa buteljeras som Single Cask. Det går alltså att göra riktiga fynd men även motsvarande bottennapp.
Vatted
Att en whisky är vatted betyder att det ingår maltwhisky från fler än ett destilleri som blandats. Syftet är att den ska få en speciell karaktär. Efter att de olika sorterna blandats ligger den och ”gifter ihop sig” så kallad ”marrying”. Vatted är en relativt ovanligt whiskysort.
Några kända sorter är: The six isles, Johnnie Walker - Pure Malt och Black Ribbon
Whiskey
Grovt generaliserat så kan man säga att Skottar och Kanadensare inte använder -ey medans de gör det i Irland och USA.
| 
